Väntan

Väntar på att intervjun jag gjorde för en tidning ska publiceras. Det är bara dagar kvar och det är som allt stannat upp, jag väntar och får inget gjort. Har en känsla av att intervjun kommer att förändra sakermen jag vet inte varför jag har den känslan. Eller varför saker skulle förändras av intervjun. Jag har gjort flera interjuer av olika anledningar tidigare i mitt liv men det känns annorlunda den här gången. Nästan som om jag sagt en sanning jag aldrig sagt förut. Som om jag sagt för mycket men ändå inte ångrar något. Och nu återstår det bara att vänta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback