Hemfärd

Vi var ovanför molnen och solen sken in genom de ovala fönstren. Planet svängde och solens strålar förflyttades över den vita interiören, solljuset förstärkte plastdetaljerna i väggar och tak och jag kom att tänka på ett rymdskepp i någon film från 70-talet. Planet steg fortfarande och illamåendet hade mig i ett fast grepp. Illamåendet förstärktes att planet svängde och inte ens skönheten av solens strålar som vandrade på planets interiör kunde distrahera mina tankar. Trots att jag flyger flera gånger om året så är start och landning ögonblick av skräck och illamående. Det är ingen rädsla för att störta utan känslan i magen när planet stiger eller lyfter som tar mig i sitt grepp. Först när planet var i upprätt läge så släppte illamåendet. Jag var på väg hem igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback