Åke Englund

Letade efter boken jag läst de senaste dagarna, ville ta med den till caféet och läsa de sista kapitlen. Var sugen på att läsa klart och se hur det gick för personerna som jag följt i tre böcker och samtidigt så var jag sugen på att börja läsa nästa bok. Att läsa böcker är något som jag huvudsakligen gjort på semestrar de senaste åren men sedan jag trappade ner i ansvar på jobbet har jag på något sätt återerövrat livet, njuter lite mer, läser lite mer. Och nu var jag ivrig att avsluta boken jag läst för att börja nästa bok. Men jag kunde inte hitta den. Jag blev allt mer irriterad över att ha lagt bort ännu en bok som jag inte läst färdigt. Jag tappade bort en annan bok för bara någon vecka sedan och det retade mig att jag kanske hade gjort det igen. Men så slutligen kom jag på vart jag läst den senast, det var ju sol igår och jag hade suttit ute på balkongen och njutit av det vackra vädret. I samma ögonblick som jag kom ihåg att jag suttit på balkongen och läst så påminde ljudet från det fallande regnet mig om att det inte längre var fullt lika vackert väder. Jag sköt upp balkongdörren och där låg boken. Upplagen och uppsvälld likt ett lik som legat i vattnet några dagar. Jag gick ut på balkongen i det hällande regnet och när jag tog tag i boken revs den i bitar, den föll isär när jag höll den i handen och jag insåg att den boken var ett avslutat kapitel för mig.