Åke Englund

En doft av gammal urin och cigaretter smög sin in genom mina näsborrar. Doften kom smygande men blev allt starkare och jag försökte hitta ursprunget till doften men det fanns ingen i kön som jag uppenbart kunde identifiera som källan. Doften ökade i styrka och det började sticka i näsborrarna på mig men det var först när kvinnan som handlade av mig bad mig om en limpa cigaretter som jag förstod att det var hon som luktade. Hon har handlat av mig i flera år och hon var lika strikt klädd som alltid. Men det var inga tvivel om att doften kom från henne och det märkte även de som stod bakom henne i kön och det uppstod ett tomrum mellan henne och de kunder som stod närmast henne. Kvinnan själv verkade inte märka något. Jag möter människor, om inte dagligen så i alla fall flera gånger i veckan, som förfaller och tappar kontrollen. Kontrollen över sitt drickande, sitt uppförande eller som här sin urin. Och jag påminns varje gång om hur rädd jag är för att tappa kontrollen utan att jag själv förstår det men att alla omkring mig ska märka det. Jag påminns om när jag såg en gammal Draculafilm som tonåring där Dracula säger att det finns saker som är värre än döden och hur jag i den varma sommarkvällen kunde dela den känslan. Kvinnan greppar cigarettlimpan med sina noggrant skötta händer och när hon sveper sin svarta rock om sig och en våg av urin och cigarettdoft slår mot mig ekar Draculas ord i mitt bakhuvud. Det finns saker som är värre än döden.