Frid

Dagens resa var den absolut sista jag velat genomföra och jag hade sovit större delen av vägen så när vi var framme så var jag alltför nyvaken och irriterad för att ta in omgivningarna. Så det var inte förrän dagens aktiviteter var färdiga och jag fick en stund av ensamhet som jag väl insåg vilken otroligt vacker plats vi var på. Jag är mer stadsmänniska och finner oftare det vara mer stressande än avkopplande att vara på landet. Men när jag lyfte huvudet och tittade ut över ängarna, skogen och sjön som låg en bit bort så kände jag en frid och inre ro som jag inte känt på länge. Trots att eftermiddagen var på väg att övergå i kväll så var luften fortfarande varm så den lätta vinden svalkade skönt. Jag gick över gräset fram till inhägnaden där hönor och tuppar gick omkring, lutade mig mot en trästolpe och vände mitt ansikte mot solen. Blundade och andades djupa andetag. Hörde fåglar kvittra i bakgrunden samtidigt som en häst som puffade på min arm fick mig att öppna ögonen och jag klappade hästen samtidigt som jag åter slöt ögonen och andades in djupa andetag.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback