Det är dags nu
När jag satt och fikade med en nära vän fick jag fick jag en känslomässig insikt. De tre senaste månaderna har jag levt som i en dvala. Jag har mer eller mindre pendlat mellan arbete, hundar och sängen. Jag har inte gått på bio, inte gått på teater, inte läst något och inte skrivit någon text under dessa månader. Visst har jag gjort allt detta medvetet och jag har insett på ett intellektuellt plan att jag låtit livet gå på sparlåga under dessa månader. Men det var först idag när jag fikade med min vän och vi skrattade, samtalade och levde i nuet som jag även på ett känslomässigt plan insåg att jag levt som i en dvala. Och med den insikten kom också insikten att det är dags att vakna nu, det är dags att brinna med en starkare låga. Det är dags att ta för sig av livet, det är dags nu.