Gåvan

Som barn tyckte jag att inte att julklappar var speciellt viktigt. För mig var det mer stämningen runtomkring jul med julgranen, de tända ljusen, dofterna av pepparkakor, granen och hyacinterna. All julmat och gemenskapen kring det stora bordet i köket hos morfar och mormor. Och mitt i allt detta blev julklapparna inte så viktiga och jag var samtidigt lätt att köpa julklappar till då jag älskade böcker och dagarna efter julaftonen till dess att jullovet tog slut brukade jag krypa upp i någon av alla rummens soffor och fåtöljer med någon av mina nya böcker. Morfar och mormor bodde i ett stort hus med många rum så det fanns alltid rum för avskildhet. Och skulle det vara någon i salen, biblioteket eller den stora hallen så kunde man alltid sitta i köket hos mormor och läsa medans hon lagade mat till alla de måltider som var under julen. Som vuxen, utan någon kontakt med min familj och då jag inte längre lever i någon relation så har julklapparnas betydelse inte bara minskats utan jag har även omvärderat deras betydelse.
Jag förväntar mig inga julklappar och känner ingen saknad eller bitterhet över det utan är överlag nöjd med det val jag faktiskt gjort. Men, förra året och i år har jag fått en julklapp som jag kommit att uppskatta så mycket att jag faktiskt saknar ord att beskriva mina känslor, vilket kan kännas lite konstigt då jag älskar, lever för och dagligen sysslar med det skrivna ordet. Det är några av mina närmaste vänner på jobbet som gått ihop och köpt mitt favoritgodis och presentkort på bio. Att få denna julklapp fyller mig med sådan tacksamhet att det känns som att världen stannar upp för ett ögonblick. Jag, som alltför ofta är fylld av en känsla av otillräcklighet, en känsla av att inte vara värd något eller värdig någon, fylls av en enorm tacksamhet över mina vänners engagemang och en tacksamhet över att jag har dem i mitt liv. De ger mig inte bara en julklapp utan på något sätt så ger de mig en gåva som jag kommer att leva på såväl under biobesöket som när jag tänker tillbaka på dem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback