Åke Englund

Jag kan inte påminna mig om att jag hade några drömmar som barn. Har överlag inga minnen från min barndom. Ibland känns det som att jag inte funnits innan mitt tionde år. Men det finns en dröm som jag kan komma ihåg, en dröm som alltid funnits med mig. Men tyvärr har jag nog blivit för vuxen och för rädd för att göra verklighet av den. Jag har ända sedan jag var liten velat tjuvåka i en öppen godsvagn. Har fått det från amerikanska filmer där barn som rymde hemifrån alltid tog sig bort genom att hoppa ombord på ett godståg när det saktade ner. Jag glömde bort den här drömmen under lång tid men så för något år sedan lärde jag känna en tjej som bott i USA under flera år och vi kom att prata om ungdomars tjuvåkande med godstågen och att det faktiskt var en vanlig företeelse och inte bara något som hände på film. Ända sedan vårt samtal har det blivit en slags meditation för mig att stänga ögonen, andas djupt och föreställa mig att jag åker genom livet i en tom godsvagn som har öppna sidor där jag kan betrakta livet samtidigt som jag passerar det förbi.