Åke Englund

Jag åt lunch på en av mina favoritrestauranger idag, jag har ätit där regelbundet under flera år och är välkänd i personalen. Personalen är otroligt trevlig och serviceinriktad och jag får alltid det där lilla extra. Som regel får jag en bit choklad till teet som jag dricker efter maten. När jag var där på lunch idag blev jag bjuden på en semla till teet. Till saken hör att semlor är bland det värsta jag vet. Jag klarar inte av vispad grädde och mandelmassa gör mig direkt illamående så kvar blir bara brödet. När jag var liten åt jag bara locket eftersom det finns florsocker på locket vilket gör brödet lite gott i alla fall. Och nu fick jag en semla av den trevliga personalen på min favoritrestaurang. Jag som har svårt att tacka nej i vanliga fall... Häpen över synen av semlan på talriken framför mig och glädjen som lyste i servitörens ögon, som uppenbarligen var både glad och stolt över att få ge mig denna semla, blev jag helt paralyserad. Vad skulle jag göra? Tacka nej, hitta på en vit lögn om någon allergi eller skulle jag tacka och stå ut. Jag kunde inte med att tacka nej så jag åt upp hela semlan. Kände mig lätt illamående när jag lämnade restaurangen men jag försökte se det som något positivt för mitt låga BMI.