Åke Englund

Sedan ett tag tillbaka går jag en kurs i självkänsla, vilket resulterar i många tankar och funderingar. Förra veckan fick vi i läxa att fundera på var i ens dåliga självkänsla har sitt ursprung, jag kunde ganska lätt identifiera en del av orsakerna till min låga självkänsla. Vet ännu inte om syftet med denna övning kommer att handla om förlåtelse men jag kom osökt in på förlåtelse som ett sätt att gå vidare, ett sätt att släppa taget om det förflutna. Samtidigt så kom tankar upp om vad som kan förlåtas, kan allt förlåtas? Måste man inte kunna förlåta för att inte ätas upp av bitterhet, måste man inte förlåta för att kunna gå vidare, vad innebär det att förlåta? Att förlåta kanske inte ändrar det förflutna men det kanske förbättrar framtiden?
Känner att fler frågor väcks ju längre jag funderar på begreppet förlåtelse samtidigt som jag inser hur viktigt förlåtelse är för att kunna vara fri och gå vidare.
Idag är jag tacksam för:

1. Att jag fått min nya bokhylla, i morgon ska den skruvas ihop.

2. Stödet jag fick vid en kris nyligen.

3. Alla som säger hur vackra mina hundar är.