I Lund

Sitter i Lund på en 7-eleven och väntar på att ta tåget hem till Borås igen. Jag har haft en fantastisk helg och känner mig laddad, glad och förväntansfull. Förutom teatern och fotoutställningen som var målet med resan så har jag njutit av att komma bort ett tag och få vara lite anonym, även om jag blev igenkänd på teatern som "Åke på City" av en annan besökare... även om det inte var väntat så ska jag erkänna att jag är mer smickrad över att vara igenkänd än vad jag kände mig irriterad över att min anonymitet bröts.

Har njutit av att sova på hotell, äta hotellfrukost och mat på restaurang. Mitt anteckningsblock är fullskrivet med ideér och tankar, såväl tankar kring vad jag ska göra närmsta tiden som arbetsrelaterade ideér och tankar. Jag glömmer lätt hur välgörande det är med sol och promenader, passade på att gå till hotellet i natt efter teater och bio, gick även de 3 kilometerna från hotellet på förmiddagen och kunde på så sätt se en del av Lund innan jag gick på Kulturen och såg "In Hate We Trust". Utställningen var verkligen vacker, smärtsam och viktig, helt klart bättre än "Ecce Homo" tycker jag. Tycker att det är lite trist att "Ecce Homo" fick folk, inklusive mig själv, att stå i kö i tmmar när jag var så gott som ensam i lokalen när jag såg "In Hate We Trust" som jag själv känner är så mycket bättre, mörkare och mer angelägen. på den positiva sidan måste jag dock säga att det passade mig under denna solitära helg.

Dricker upp mitt kaffe ur pappersmuggen och går ut i solen en stund innan tåget åker, vill ta vara på solens strålar en stund innan jag åker mot skymningen. Längtar efter Marianne och Winston, saknar deras blickar, att möta deras oreserverade glädje, vad vore livet utan kärlek oavsett om det kommer från någon man är ihop med eller sina husdjur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback