Tappa huvudet
En ny grupp var på väg in i rummet trots att gruppen som precis lyssnat på mig knappt hade hunnit lämna salen. Jag vände dem ryggen och gick mot fönstret som var närmast mig, tittade ut över skolgården och snön som täckte landskapet. Andades djupt och funderade på vilken grupp i ordningen som jag skulle dra min föreläsning för. Kom inte fram till något utan kände mig mosig i huvudet som om någon sparkat boll med min hjärna. Tittade ner på fönsterbrädan och såg en liten ängel med blicken riktad mot mig. Den var inte mycket större än en tändsticksask. Jag antog att den var kvarglömd efter att man packat ihop julen och nu stod den kvar ensam på en fönsterbräda. Jag lyfte upp ängeln för att studera dem närmare och den tappade huvudet. -Fan, svor jag för mig själv och ställde ner ängeln på fönsterbrädan samtidigt som jag med darrande händer satte huvudet på plats innan jag vände mig om mot klassen och hälsade dem välkomna.