Åke Englund

En bekant som jag tidigare sett som min vän var inne på min arbetsplats under dagen. Vi har under en period gått från att umgås på daglig basis till att, som idag, säga hej till varandra men mycket mer än så är det inte i dagsläget. Till stor del så är det mitt val att ha den relation som vi har idag då jag valt att umgås mindre med människor som påverkar mig negativt, människor som tar ut sitt mående på mig och människor som är gränslösa. Och denna person gör tyvärr många av dessa saker. Så idag har vi en neutral bekantskap och jag känner mig överlag nöjd med mitt val. Så när vi möttes idag så sa jag hej och fick ett hej tillbaka med ett smeknamn som var en pik om en detalj i mitt utseende. Jag svarade bara ok och vände mig om för att fortsätta samtalet som jag hade med en annan person, samtidigt som jag gjorde mitt bästa för att inte reagera på hans påhopp. Eftersom jag inte reagerade på hans kommentar så förtydligade han sin kommentar med att förklara vad hans kommentar syftade på. Jag svarade att jag förstod vad han menade men visade ingen ytterligare reaktion och jag gav inte heller något svar på hans kommentar och förklaringen. Inom mig sökte jag efter ett inre lugn och en mening som jag läst någonstans men som jag nu inte kunde komma på. När han gått så slog det mig, ingen kan såra dig utan ditt samtycke. En vacker tanke men betydligt svårare att leva upp till.