Åke Englund

När jag besökte att spa möttes jag av doften från rosor. Doften väckte minnen av min mormor sittandes i en trädgård. Såg henne som genom bladverket och hon verkade lycklig och avslappnad. Hon hällde upp hemmagjord saft i ett stort glas, jämte henne på bordet stod en tallrik med hembakta kanelbullar. Det var en ovanlig minnesbild då mormor alltid tycktes göra något som hade med hushållssysslor att göra och när hon inte hade hushållssysslor att göra så var hon engagerad i byns kyrka. Samtidigt som mormor tycktes vara engagerad och upptagen så var det mig hon tillbringade mycket av sin tid. Hon var en av de som stod mig närmast under min uppväxt och ibland fick jag känslan av att hon förstod att jag var homosexuell. Hon frågade aldrig om jag hade någon flickvän utan frågade om hur jag mådde och om jag hade det bra när alla andra vuxna omkring mig tycktes besatta av att fråga mig om hur det gick med flickvän och tjejer. Mormor och jag umgicks ofta själva, såväl under tystnad som i samtal om allt från litteratur till naturen. Min mormor tycktes vara en outsinlig källa av kunskap om hur naturen fungerade, vi gick ofta långa promenader med hundarna och mormor berättade för mig om alla svampar, frukter, bär och blommor som vi såg under våra promenader. Allt detta gjorde sig påmint när jag kände doften av rosor, allt detta men framför allt bilden av min mormor sedd genom bladverket, lycklig och avslappnad.