Åke Englund

För några år sedan gjorde jag min första längre resa tillsammans med en kompis och efter det har jag fått blodad tand för att resa långt och vara borta en längre tid. Nu i sommar blir det en månad i New York, förra året var jag en månad i San Francisco, året innan dess var det en månad i New York och innan dess var det en månad i Thailand. Men min första resa gick till Brasilien och häromdagen hittade jag dagboksanteckningar från den resan. Att resa är ett äventyr i sig och jag har en tendens att vara med om lite udda upplevelser men jag hade bilden av att jag huvudsakligen hade dessa upplevelser när jag reste på egen hand. Men när jag läste anteckningarna från vår Brasilienresa så insåg jag snart att de anteckningar som berörde mig var aningen udda och roliga så här i efterhand och att jag är med om udda saker när jag reser i sällskap med andra. I början finns det återkommande anteckningar om att jag tillbringat dagarna med att vandra omkring i de städer och byar som vi besökte medans min kompis huvudsakligen solade. Men efterhand börjar anteckningarna om mig ändra form och bli lite mer udda. Den första anteckningen som visade på att saker började förändras var meningen: Åke full, mkt bra dag. Nästa anteckning: Åkte båt, klappade delfiner, Åke styrde båten. Nästa anteckning: gick ut på kvällen, Åke blev nästan rånad. Nästa anteckning: Dagen efter Åke's födelsedag, Åke överfallen av horor. Som sagt var, att resa är ett äventyr i sig.