Åke Englund

Idag var det så dags för föreläsningen för Hälso och sjukvårdsnämnden, föreläsningen som jag oroat mig för så länge. Jag har mest oroat mig för att jag behövde vinkla min föreläsning på ett sätt som jag inte gjort förut och gärna skapa en Powerpoint-presentation till min föreläsning. Resultatet blev att jag bestämde mig för att skapa ett mellanting mellan min vanliga föreläsning och ämnet för dagen som var "HBT-personers möte med vården". Eftersom jag skulle hålla en föreläsning som jag inte hållit tidigare var jag lite osäker på hur lång tid den skulle komma att ta, samtidigt som jag hade längre tid till mitt förfogande än i vanliga fall. Men det visade sig att föreläsningen gick som på räls och det uppstod ett riktigt samtal med konferensdeltagarna så vi fick avbryta för att tiden tog slut och vi hade säkerligen kunnat hålla på en bra stund till. Min oro till trots så gick det alltså bra och till och med över förväntan och jag kände mig nästan hög efteråt.

När jag blev presenterad som talare så blev jag presenterad som Åke Englund, bloggare, debattör och sommarpratare. Det kändes både mäktigt och lustigt att höra någon presentera mig på det sättet. Gemensamt för dessa tre titlar är att jag gör min röst hörd och att jag använder mig av mina upplevelser och erfarenheter för att lyfta fram eller förändra något. På sätt och vis var det som att jag levde i tystnad och i hemlighet under så lång tid under min uppväxt men att jag nu gör min röst hörd. Och jag upptäcker, likt en tonåring, att min röst ändras och utvecklas. Min röst och mitt sätt använda min röst förändras och den, liksom jag, mognar med tiden.