Borås - Sveriges homovänligaste stad?

Jag flyttade till Borås 1996. Borås, staden med reklamsloganen ”Storstadens utbud, småstadens närhet”. Jag trivs väldigt bra och har till och med valt att flytta tillbaka efter att ha bott i en annan stad under en kort period. Borås har under 1996 valts ut till Sveriges homovänligaste stad. Även om jag fått min beskärda del av negativa upplevelser på grund av min homosexualitet så går jag inte omkring och upplever mig som särskilt diskriminerad, såtillvida att jag är avsiktligt missgynnad eller särbehandlad. Jag har inte haft några problem när jag sökt arbete, inga problem när jag sökt bostad och inga problem när jag går på restaurang. Livet måste bestå av mer än att bara undgå diskriminering. Vi måste ha livskvalitet. Följer vi inte de sanna värdena i våra liv försämras livskvaliteten och hälsan likaså.

 

Begreppet homovänlig blir därför för mig något mycket större än att bara kunna existera utan att utsättas för diskriminering. Jag vill kunna spegla mig och min identitet i min vardag, jag vill kunna förverkliga mina drömmar, jag vill ha livskvalitet. Med de kraven blir det en lång väg att vandra för att ge Borås, eller någon stad i Sverige, epitet ”Staden med högst livskvalitet oavsett om du är homo- eller heterosexuell”. För trots allt är det så att jag inte kan hitta en fotograf som har ett bröllopsfoto på ett homosexuellt par i sitt skyltfönster. Vilket bageri har tårtdekorationer i formen av två män eller två kvinnor? Vilket konstgalleri i staden med ”Storstadens utbud, småstadens närhet” har en utställning där konstnären är uttalat homosexuell? Hur ofta har stadsteatern haft en uppsättning där homosexuellas liv skildras? Vill jag på bio en onsdagskväll, kan jag då se en romantisk komedi, fast med två killar i huvudrollerna?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback