Åke Englund

Sitter och skriver. Jobbar fram texten. Gör ändringar. Blir irriterad. Skriver om. Kämpar med texten: Blir arg. Vill avreagera mig och kommer att tänka på skrivmaskinen jag ägde som liten. Saknar känslan att kunna slita ur pappret ut skrivmaskinen, knyckla ihop det och kastade i väggen så att det studsar. För att sedan sätta i ett nytt papper och börja om från början. För att återigen slita ur pappret ur maskinen, ilsket knyckla ihop det och kasta iväg det. När man skriver på en laptop är det inte lika enkelt att avreagera sig dessvärre. Som ett dåligt substitut slår jag knytnäven i bordet så att kaffemuggen skakar. Tittar mig omkring och ser hur de andra gästerna tittar på mig. Ett barn börjar gråta och mamman ger mig en ilsken blick, jag rycker på axlarna ursäktande och återvänder till laptopens bildskärm.