Föräldrakänslor
Under den tid jag arbetat på City Centrum har jag haft flera arbetskompisar som sysslat med allt från skolarbeten till att spela i band. Och under hela tiden som jag arbetat på City Centrum så jag blivit ombedd att komma på spelningar och föreställningar, jag har lovat att komma men varje gång så har det kommit arbete emellan. Varje gång så har jag känt mig som en förälder som prioriterar arbetet och låter sina barn komma på andra plats. Idag kände jag om en förälder igen, fast som en stolt förälder. Jag stod på mig och sa nej till att arbeta och gick istället på en arbetskompis slutprojekt. Jag var lite trött i början av föreställningen, jag är ju van vid att jobba kvällstid, men efter en stund när jag kom i föreställningen så blev jag riktigt tagen. När föreställningen var över och publiken applåderade så grät jag till och med och när jag kramade om min arbetskamrat efter föreställningens slut fick jag göra mitt bästa för att dölja spåren efter tårarna.
"Arbete tenderar att svälla tills det fyller all tid som kan avsättas för det"
- Cyril N Parkinson
Jag är så glad att du kunde komma, uppskattade det verkligen jätte mycket! vad roligt att du tyckte om det också:)