Åke Englund

Under mitt arbete med bokmanuset har jag försökt att få även små detaljer rätt som de klädesplagg min morfar hade på sig när han predikade.  Och för att vara helt säker tog jag hjälp av en vän som arbetar inom Svenska kyrkan och han visade mig runt i kyrkan, vi pratade om plaggens betydelse och vilka plagg min morfar kan tänkas ha använt. Och nu när jag är färdig med manuset så bad jag honom läsa kapitlet som utspelar sig i en kyrka. Jag var lite nervös då kapitlet handlar om hur jag hittar ett av de mest kända bibelcitaten som används för att fördöma homosexualitet och hur jag distanserar mig från morfar i rädsla för hur han skulle komma att reagera på min homosexualitet. Men när vi träffades häromdagen så berömde han mig tvärtom för hur jag i manuset använde de kläder morfar hade på sig under sina predikningar som en metafor för den rädsla jag kände, hur jag kopplade ihop klädesplaggens betydelse med mina egna prövningar. Gång på gång kommer mina rädslor för andras tankar om mitt manus på skam och jag bli rnästan själv förvånad över vad jag skrivit.