Nattens åskådare

Klockan var nästan tolv när vi var tillbaka vid ingången till huset jag bor, det var nästan midnatt och gatan utanför huset jag bor i var öde. När jag letade efter nyckeln till dörren så vände sig hundarna mot gatan och tittade med nyfikna blickar. Eftersom jag inte hörde något som kunde tänkas dra till sig deras uppmärksamhet så vände jag mig om. Och där kom en buss åkande, nästintill ljudlöst gled den fram längs gatan. Förarsätet var mörkt så chauffören gick inte att se till skillnad mot resten som var upplyst. I mitten av bussen satt en ensam man orörlig och eftersom bussen i övrigt såg ut att vara tom då det var släckt i förardelen så fick man intrycket av att bussen var förarlös. Den förarlösa bussen gled ljudlöst fram längs den öde gatan med sin enda passagerare i midnattens timma med mig och hundarna som de enda åskådarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback