Odisciplinerad

Det är kväll igen. Jag ligger i mörkret och svävar mellan vakenhet och sömn. För mitt inre ser jag en lång vitmålad steril korridor, det luktar sjukhus och den storväxta aggressiva mannen gungar från sida till sida när han går mot mig i korridoren. Precis när mannen är inom räckhåll och börjar skrika åt mig så rycker jag till och tittar ut rummets mörker. Jag skriver på en text som äger rum på en psykiatrisk avdelning men jag har ingen disciplin i mitt skrivande så strax innan jag somnar om kvällarna så går jag igenom texten i mitt huvud. Om och om igen vandrar jag igenom korridoren kväll efter kväll och kommer inte längre än till den del mannen börjar skrika åt mig. Känner att det är på tiden att jag sätter mig ner och skriver färdigt texten så att den inte förföljer mig i drömmarna när jag lämnar vakenheten och träder in i natten och drömmarnas värld.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback