Namnlösa

Kvinnan satt i skräddarställning på gatan med sitt barn i famnen. Barnet som såg ut att vara något år gammal sov i sin mammas famn trots att det var mitt i rusningstid och gatan var full av bilar och trottoaren de satt på var full av människor som gick förbi utan att se. Framför kvinnan med barnet låg det en kartongbit där det stod att de var hemlösa och att de bad om pengar till mat. Frukosten jag precis ätit rörde sig oroligt i min mage och bilden av barnet i hennes famn tycktes etsa sig fast på insidan av mina ögonlock och varje gång jag blundade så såg jag kvinnan med barnet framför mig. Ju mer jag försökte blunda inför det jag sett desto starkare tycktes bilden i mitt inre.
Senare på dagen såg jag en kille i 25-års ålder som satt på gatan och kartongbiten han höll i skakade så mycket att det enda jag kunde uttyda av texten var att han var hungrig och hemlös. Det värkte i magen när jag funderade på om han skakade för att han frös eller om han skakade av hunger. På vägen hem till hotellet på kvällen låg det hemlösa och sov i trappuppgångar och gränder, en del hade bara kartonger som skydd mot nattens kyla. Påsen med saker jag köpt under dagen och nu bar på kändes allt tyngre ju mer blickar som mötte mig från dessa trappuppgångar och gränder. Samtidigt som jag visste att min resa, den mat jag unnade mig och de saker jag köpte var hårt förvärvade så kunde jag inte släppa dessa syner och möten på min resa.


Kommentarer
Postat av: Emreingeborg

This is great please keep on the good and wonderful work.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback