Åke Englund

Jag förstod direkt när jag kom hem att det inte stod rätt till med en av hundarna och vi hann inte ut från trapphuset innan det var för sent. När jag stod och moppade upp efter olyckan så bara väntade jag på att någon grinig granne skulle öppna dörren och få ett spel om vad som hänt. Men när en dörr öppnades så blev jag till min stora förvåning bemött med oro för mina hundar och ett erbjudande om hundpassning ifall jag behövde besöka veterinären. Varför förväntar jag mig alltid det värsta när det mest logiska är just den reaktion jag fick av paret som var oroliga för min hund och erbjöd sitt stöd.