Fallna granar

På väg hem från bion ringde en vän och vi pratade samtidigt som jag gick längs en av stadens gator, snön föll och kylan var bitande så jag pratade genom telefonens headset. Gatan var utsmyckad med ljusslingor och längs gatan var det granar uppställda inför julen och några av granarna hade välts omkull av den isande vinden. Jag reste upp de fallna granarna en efter en samtidigt som jag fortsatte telefonsamtalet. När jag stod böjd över en gran och försökte greppa den för att kunna resa upp den, samtidigt som jag fortsatte mitt telefonsamtal, gick ett medelålders par förbi mig och jag kunde känna deras blickar följa mig trots att de gått förbi mig. Jag funderade för mig själv på om de såg min goda insats eller om de trodde att jag var en galning som pratar med omkullvälta granar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback