Scenkonster
När jag kommit in i lokalen gick jag mot den stora scenen för att möta killen som bokat min föreläsning. Väl framme vid scenen där vi kommit överens om att mötas så insåg jag hur stor scenen var. Och ironiskt nog så kom jag i samma ögonblick ihåg att sist jag såg någon på scenen som jag idag skulle stå på idag så var det ”After Dark” som uppträdde där. Och nu skulle jag fylla scenen med enbart mig själv och min föreläsning. En kille tog hand om min jacka samtidigt som jag tog på mig mikrofonmyggan och gick mot scenen. Jag hörde hur någon presenterade mig i samma ögonblick som jag tog de första stegen in på scenen. När jag stod där så kände jag mig liten på den stora scenen och jag uppskattade att det satt 60-70 personer i publiken, inte riktigt den vanliga storleken på grupper runt 30 personer som jag brukar föreläsa för då min föreläsning vinner på lite mer intimitet. Men det såg det som att jag blev en erfarenhet rikare och min föreläsning tog sin början.
Efteråt kände jag mig nöjd på det hela även om jag föredrar mitt vanliga format . Arrangörerna gav mig beröm och gott betyg men det var inte förrän på kvällen som jag verkligen fick ett betyg som jag kunde ta åt mig av. Det var en kille som handlade av mig i kassan under mitt kvällspass som tackade mig för föreläsningen och sa att min historia varit fängslande och bra. Att han tog sig tid (och mod) att berätta för mig i kassan att han upplevt min föreläsning som fängslande och bra gjorde att jag verkligen tog till mig av hans beröm.