Åke Englund

Om man verkligen tittar sig omkring så finns det mycket att se. Som idag när jag stod i kassan under ett morgonpass. Det blir ofta väntetid på att kvitton ska komma från skrivare eller när kunder ska hitta sina betalkort eller pengar. Vid tillfällen som dessa så finns det mycket att se. Vid ett tillfälle kunde jag se hur en tjej som skulle packa ihop sina varor istället började smeka sig i ansiktet med plastkassen. Först trodde jag bara att hon torkade bort något som kommit i ansiktet men efter en stund så insåg jag att hon smekte sitt ansikte med plastpåsen på samma sätt som när man torkar ansiktet med en handduk. I ett försök att vara lite diskret så tittade jag på en annan kund som helt plötsligt och utan uppenbar anledning blev arg och fick ett mindre spel på kassörskan i kassan närmast min. Jag flyttade blicken till kunden som stod i min kassa och väntade på att skrivaren skulle skriva ut hennes kvitto. Det var en kort, puckelryggad dam som såg ut att vara runt 80. När kvittot började skrivas ut så tappade hon tålamodet och greppade kvittot med hela handen och ryckte till för att få kvittot vilket i sin tur fick kvittoskrivaren att välta och hamna på sidan. Jag kunde se alla dessa kunder stå i en rät linje och alla fick sina spel samtidigt och deras kroppsrörelser var nästan identiska. Kvinnan som med en stel och nästan rytmisk rörelse torkade ansiktet med plastpåsen, kvinnan som skakade näven åt kassörskan och kvinnan som ryckte åt sig kvittot från skrivaren medans den fortfarande skrev ut. Deras rörelser var nästan identiska och skedde i stort sett samtidigt vilket gav intrycket att de fick sina impulser från samma håll. Nästan som om de vore zombies styrda av samma ledare.