Flashback

Jag knöt knytnävarna och i ren skräck sparkade jag i soffraden framför mig. Försökte att hålla mig men jag ryckte till igen och nu blev jag så rädd av det jag såg att jag skrek till. Andades in djupt, kände hjärtats snabba slag och funderade på varför jag utsatte mig för det här. Tittade åt sidan och såg hur min vän hade ett ansiktsutryck som var en blandning av skräck och skratt. Jag kunde inte se hans ögon bakom 3D-glasögonen men hans skräckslagna leende tycktes gå ända upp till hans glasögon. Trots ljudet från filmen, skriken och skratten från biopubliken och att jag var skräckslagen av de köttätande urtidspirayor som simmade mot mig från filmduken. Ja trots allt detta så kunde jag inte låta bli att känna mig som ett barn som lyckats ta mig in på en barnförbjuden film på den tiden då man var någonstans i åldern mellan oskulden och allvaret.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback