Åke Englund

Jag vet inte om det är det att jag arbetat mycket och sovit lite den senaste veckan men återigen har jag en återkommande dröm varje natt. Den börjar med att allt är mörkt omkring mig men plötsligt tänds en strålkastare och jag inser att jag står på en scen. Scenen är tom förutom en flygel och jag går fram och sätter mig framför flygeln. När jag väl sitter ner så inser jag att flygeln samtidigt är en naken människokropp, och att det är min kropp. Trots att det på något sätt är min nakna kropp som ligger framför mig så är det samtidigt en flygel och jag tar tag huden som täcker bröstkorgen. Likt man lyfter locket som täcker tangenterna på en flygel lyfte jag på huden och revbenen blottades. Revbenen bildade de vita tangenterna och den blodiga muskulaturen emellan revbenen bildade de svarta tangenterna. Jag började spela på flygelns/kroppens revben och samtidigt som jag spelade så vände jag blicken ut från scenen och när mina ögon vant sig vid strålkastarljuset så kunde jag urskilja publiken. Först kunde jag inte se vilka som satt i publiken utan jag såg bara skuggor och konturer men efter ett tag kunde jag urskilja deras ansikten och jag insåg att det bara var killar i publiken och att alla var kunder som jag flörtat med i kassan när jag arbetat. Generat vände jag bort blicken från publiken som åter blev till skuggor och konturer skymda av cigarettrök och mörker. Det tog ett tag innan jag insåg att melodin som jag spelade på flygeln/kroppen var ”The man I love” och jag stängde ögonen samtidigt som jag fortsatte att spela på flygeln av kött och blod. När jag spelat färdigt låten så hörs en dämpad applåd som ebbar ut och där vaknar jag, ofta mitt i natten. Det känns som om det är tystnaden som väcker mig varje gång.