A moment frozen in time



Under en stor del av mitt liv har jag levt med det förflutna som följeslagare. Med det förflutna ständigt närvarande som ständigt kämpar med nuet om uppmärksamhet har det varit svårt att leva i nuet. Med tiden har jag dock tyckt mig bli bättre på att leva i nuet och det förflutna har blivit allt mindre närvarande. Men så kommer det ögonblick då man verkligen lyckas leva i nuet, lyckas leva i ögonblicket. Som idag när jag var ute och gick med hundarna och helt plötsligt tycktes alla ljud omkring oss försvinna och det var som om tiden stod stilla. Hundarna stannade upp och tittade omkring sig som om de blivit förvånade över tystnaden och lugnet. Man kunde höra snön falla från grenarna när en stilla vind rörde vid dem och jag tog djupa andetag och slappnade av samtidigt som jag insöp ögonblicket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback