Åke Englund

Min nya hund Mino är inte lika van vid mina timslånga sessioner framför datorn då jag sitter och skriver texter, som i detta fall en text till Borås Tidning, som mina gamla hundar. Då de andra hundarna ligger och sover i godan ro så blir jag med jämna mellanrum avbruten av att Mino kommer och lägger sitt huvud i mitt knä samtidigt som han tittar upp på mig med sina bedjande valpögon. Och jag kan ju inte annat än avbryta mitt skrivande och ägna mig lite åt Mino så först halv ett på natten är min text färdig, men det är det värt. För jag kan ju inte säga nej till Minos bedjande blickar.