Ett svar få förunnat
Häromdagen fikade jag med en kompis som var hemma på besök. Hon pluggar utomlands och har valt en utbildning som är väldigt nischad med tuffa utsikter att få arbete efter avslutad utbildning. Under vår fikastund frågade jag henne om det kändes rätt, om hon upplevde sig ha gjort rätt val. Som så ofta var det en fråga som handlade minst lika mycket om mig själv. Ofta är frågor som jag ställer till andra en spegling av frågor jag ställer mig själv. Hennes svar var ett sådant svar som jag önskar att jag själv skulle kunna ge med samma självklarhet. Ett svar som är få förunnat att kunna ge. Hon sa att hon älskade sin utbildning, det val hon gjort och att hon inte kunde se sig själv göra något annat. Hennes ord ekar fortfarande inom mig; jag älskar det, jag kan inte se mig själv göra något annat.