Att inte stänga av
Har lite mer än en vecka kvar tills jag ska åka till San Fransisco. En sida hos mig som jag inte tycker om har väckts. Vid närmare eftertanke så är det snarare en sida hos mig som har somnat. Jag har börjat stänga av mitt arbete, mitt umgänge med vänner och lusten att vara social i allmänhet. Den längtan jag känner inom mig är så stor, den drar och nästan sliter i mig. En längtan efter att få åka bort, vara ensam med mig själv och mina tankar som tar hela mig i besittning. Men jag måste anstränga mig och finna besinning. Arbetar hela sista veckan jag är hemma. Måste skriva en text till RFSL och jag saknar ett givet ämne än så länge, att skapa en text är en process som kräver sin tid. Ska äta och gå på bio med en kompis. Har lovat att närvara vid en arbetskompis studentskiva. Listan av saker som måste göras innan jag reser är lång och till skillnad mot resan till Kanada så bör jag nog avhålla mig från att packa resväskan en timma innan avfärd. Måste hitta kraften och sinnelaget att kunna hålla mig vaken och inte stänga av innan jag sitter på planet till San Fransisco.
"Karaktär är endast en fasthållen vana."
- Plutarkos