Carpe Diem?
Jag har människor i min omgivning som är berörda av självmord och cancer i olika former, varje gång jag träffar någon av dessa människor slås jag av tanken på hur mycket man tar för givet i livet. Tar jag vara på vad livet erbjuder? Lever jag på ett sätt som gör att jag verkligen lever och inte bara låter dagarna gå. Gör jag vad jag vill med mitt liv eller följer jag bara med strömmen? Bidrar jag med något? Vad vill jag göra? Låter jag rädslorna styra mig? Jag har ju så mycket idéer, tankar och drömmar! Gör jag något av allt detta? Tar jag tag i alla dessa tankar eller jobbar och sover jag bort livet?
Jag är tacksam för:
· Att jag ska fika med Erik imorgon.
· Att jag fått klipptid imorgon.
· Glad Påsk sms:et jag fick av Tobias.