Den goda viljan
På väg till gymmet i morse lyssnade jag på radio och när jag satte på radion spelades ett otroligt vackert klassiskt stycke. Stycket kändes nästan filmiskt till sitt upplägg och när låten var slut visade det sig att musiken var från filmen "Den goda viljan". Det var någon slags önskeprogram dit man fick ringa och önska klassisk musik och berätta lite om varför musiken man valt är viktig för en. Det var en kvinna som önskat och hon berättade hur musiken från filmen "Den goda viljan" hade hjälpt henne när hon hade panikångestattacker. Jag kom att tänka på att jag alltid köpt, och lyssnat på filmmusik. I synnerhet när jag varit nere. På något sätt så har stämningsfull filmmusik alltid talat till något inom mig. Jag har alltid fått kommentaren att jag har så konstig musiksmak när någon kollat igenom min CD-samling och jag har aldrig förklarat att jag lyssnar på instrumental filmmusik för att den ofta ligger på samma våglängd som jag gör när jag är nere. Det kändes skönt att höra att jag inte är den enda som använder mig av filmmusik på detta sätt.