Åke Englund

Under ett samtal för ett tag sedan, i en grupp där det förutom jag även fanns en homosexuell kvinna, benämndes jag som homosexuell medan den homosexuella kvinnan benämndes som lesbisk. Vi år ju båda homosexuella men hon benämndes som lesbisk, en uppdelning som jag varit med om förr men aldrig kunnat förstå mig på. Har alltid sett det som att man försökt göra homosexuell och lesbisk till två olika saker, av någon outgrundlig anledning, men nu fick jag en ny vinkel på uppdelningen. Kvinnan som använde benämningarna kände sig obekväm med ordet bög men bekväm med ordet lesbisk, så därför valde hon att kalla mig för homosexuell och kvinnan för lesbisk. Förstod det inte på en gång men när en kille som jag flörtade med på arbetet ikväll, och fick respons av, benämndes som råbög av en arbetskompis förstod jag varför. För mig som är relativt bekväm med ordet bög så tolkade jag benämningen råbög helt enkelt som ett sätt att säga att det är någon som fyller ett stort antal sterotyper av homosexuella män. Jag stör mig inte speciellt på ordet råbög och jag stör mig inte heller på råbögar, alla är vi olika och den här killen var riktigt snygg. Men det var när jag hörde ordet råbög och tänkte på hur svårt det skulle vara för kvinnan, som benämnde mig som homosexuell, att använda ordet råbög som det slog att det var ordet bög hon inte var bekväm med och därför valde att kalla mig för homosexuell. När hon inte ens kan använda ordet bög så måste ordet råbög verkligen vara jobbigt och obekvämt att använda. Så var det bara hennes sätt att använda ord som hon kunde känna sig bekväm med.

Idag är jag tacksam för:

1. Lugnet, tystnaden och tomheten som är på stan när jag går mina kvällspromenader med hundarna efter arbetet.

2. Att en vän till mig som jag varit orolig för mår bra efter en jobbig händelse.

3. Doften av en nyskalad apelsin.