Hångla mer!

Hångla mer!

Läser just nu den utmärkta boken ”Hångla mer” av Klas Hallberg. Författaren, föreläsare inom området inlärningsprocesser, menar att man måste ge sig hän och våga gå utanför de vanliga spåren om det ska hända något avgörande. Utifrån sina iakttagelser av människors vana att oftast köra på i vanliga spår vill han i sin text provocera, underhålla och påverka läsarna att inte slentrianmässigt fortsätta uppfylla den bild andra har av en, och den uppfattning man har om sig själv - kliv ur de ingångna banorna och våga lite mer. Namnet på boken, ”Hångla mer” är en metafor för att ge sig hän.

Jag har burit med mig boken och läst ur den när tillfälle givits och en dag glömde jag den på jobbet. Jag kom på detta under en promenad med hundarna då jag gick och tänkte på sådant som väckts inom mig då jag läst boken. Jag ville hämta boken med en gång då jag skulle fortsätta att läsa den, men då jag hade med mig hundarna ringde jag till jobbet och bad en medarbetare till mig att komma ut och möta mig så att jag kunde få boken. Medarbetaren som skulle komma ut och ge mig boken har svårt att hantera, och ta till sig att jag är homosexuell, men hon har väldigt stor respekt för mig som medarbetare. Det har dock varit ett flertal tillfällen då hon tagit upp sina funderingar kring min homosexualitet med mig och jag har alltid bemött henne med respekt och tålamod även om jag inombords känt frustration och irritation över hennes sätt. Detta är dock inget som jag tänker så mycket på i andra situationer.

När hon mötte mig utanför min arbetsplats kunde jag inte se att hon hade med sig boken som jag bett henne ge mig, hon bar dock på en kvällstidning. Vi bytte några ord om hur dagen varit innan hon slutligen gav mig tidningen. Då såg jag att hon lagt boken inne i tidningen. Jag såg frågande på henne och hon förklarade för mig att hon lagt boken i tidningen för att ingen skulle se den då det var ”en sån där bok”. Jag tackade för boken och gick hemåt funderandes på vad hon menade med ”en sån där bok” då jag plötsligt förstod vad hon menade. Bokens titel var ju ”Hångla mer” och hade en kille på omslaget, naturligtvis hade hon kopplat ihop detta med att jag var homosexuell och dragit slutledningen att detta var en bok om homosexualitet. Jag skrattade gott åt det hela och började fundera på fördomar, de påverkar inte bara de som utsätts för dem, utan även den som har fördomarna och utövar dem. I detta fall i synnerhet påverkade fördomarna den som hade dem. Min medarbetare hade tagit sig tiden och omaket att hitta något att gömma boken i och oroa sig för att någon skulle se boken då hon gick ut med den till mig. Vänner jag berättat detta för har reagerat olika, en del har blivit arg på min medarbetare, medan andra tyckt synd om henne som styrs så mycket av sina egna fördomar. Själv är jag stark nog i mig själv att inte ta åt mig, utan jag ser att problemet ligger hos henne, man kan dock konstatera att fördomar påverkar såväl den som har dem som den som blir utsatt för dem.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback